Intervjuer med tre av utställarna



Kliv in i mikrobernas värld

Ett ögonblick… Eva Garmendia, doktorand vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi (IMBIM), och Erik Pelve, postdok, vid institutionen för ekologi och genetik, avdelningen for limnologi som tillsammans med Anna Székely, forskare vid institutionen för ekologi och genetik, limnologi, ska hålla i workshopen Mikrobernas värld under SciFests alla tre dagar. Workshopen innehåller tre laborationer.


Varför är ni med på SciFest?

Eva: – Jag anser att forskare bör ta varje tillfälle att dela och sprida den kärlek de har för vetenskap, och SciFest är den största vetenskapsfestivalen för skolor och allmänhet i regionen! Den här sortens evenemang är jättebra för att visa unga människor (och de som inte är så unga) hur världen omkring oss fungerar, och vilka detaljer och vilken kunskap vetenskapen ger oss. Det är vårt ansvar som forskare att förmedla vad vi gör till allmänheten och där är ju SciFest det rätta tillfället för det!

Erik: – Vetenskapskommunikation ar en av de roligaste delarna med att vara forskare - att ta koncept från forskningsfronten och formulera det på ett sätt som är begripligt för en lekman. Det är inte bara värdefullt för att inspirera och utbilda folk utanför det egna fältet, det är minst lika värdefullt för att träna mig själv i kommunikation och ta fram essensen av mitt fält. Om jag kan berätta för skolbarn varför mikrobiologi är intressant så kanske jag kan göra samma sak för en chefredaktör eller en bidragskommitté.

Vad lär man sig i er workshop? Kan ni ge några exempel?

Erik: – Mikrobiologin genomgår en enorm förändring. Vi berättar om hur DNA-tekniken låter oss upptäcka helt nya grupper, om hur stor del av livets historia på jorden som bara är mikrobiologi och om förutsättningarna för liv i rymden. Vi kommer att extrahera DNA och titta på mikrober i mikroskop. Vi kommer också att odla mikrober från närmiljön och låta deltagarna ta del av resultaten via Instagram.

Eva: – Min laboration handlar om att DNA är livets molekyl. DNA är det som i slutändan gör oss alla levande. Du, jag, en hund, en växt eller en bakterie är levande organismer vars information är samlad i DNA:et. Det är det som gör att även om DNA är allas vår livsmolekyl så är skillnaderna i DNA det som gör varje enskild organism unik. Målet med workshopen är att deltagarna ska upptäcka att både människor och bakterier har DNA, att det kan extraheras och ses med blotta ögat och förstå att det är skillnaderna i DNA-ordningsföljden som gör varje individ unik. Workshopdeltagarna kommer också få ta ut sitt eget DNA från cellerna på insidan av kinden och ta hem det i ett litet rör!


Är det något ni ser extra mycket fram emot att få berätta om?

Erik: – Den mikrobiella skalan! Mikrobernas storlek mäts i mikrometer men de påverkar hela biosfären, och strukturer som algblomningar kan ses från rymden. De har funnits nästan lika länge som jorden överhuvudtaget har varit beboelig men kan ändå ha en generationstid som mäts i minuter. Det finns lika mycket bakterier som människoceller i min kropp, och hundratals gånger fler bakteriegener. De perspektiven är kul att berätta om.

Eva: – Jag hoppas att det här evenemanget bidrar till ökat intresse och stor glädje för både deltagare och arrangörer av aktiviteter. Att alla lär sig något under dessa dagar och att entusiasmen och kärleken till vetenskap överförs till en ny generation av studenter!

Vad hoppas ni att besökarna ska ta med sig från er workshop?

Eva: – Jag hoppas att människorna som besöker vår workshop tar med sig hem budskapet om hur viktigt DNA är och hur lätt det faktiskt är att se det utifrån dina egna celler! Jag vill också få dem intresserade av genetik, skillnaderna/likheterna mellan organismer och hur information från DNA kan användas inom vetenskapen. Och de yngsta hoppas jag kunna göra nyfikna på livet i allmänhet.

Erik: – Mikrobiologi ar inte alltid något vi tänker på, men det är en central del av våra dagliga liv. Vi hoppas kunna motverka bilden av mikrober som nånting som bara gör dig sjuk, och istället bygga upp en bild av mikrober som ekologiska byggstenar och ge en aning om deras betydelse för biologisk förståelse och funktion.


 

Laborationer med värmekameror

Ett ögonblick… Jesper Haglund, postdok vid institutionen för fysik och astronomi, som håller laborationer med värmekameror på SciFest på torsdagen och fredagen:

Vad kommer du att göra på SciFest?
– Jag kommer att hålla en workshop, där deltagarna får studera värmerelaterade fenomen med hjälp av handhållna värmekameror.

Vad lär man sig i din workshop? Kan du ge några exempel?
– Metall känns kallare än till exempel trä vid rumstemperatur. Många elever upplever detta som förvirrande, då de tror att känseln fungerar som en termometer. Med en värmekamera kan man se att mer värme leds från våra händer till metall än till trä, vilket kan bidra till att göra detta mer begripligt. Ett annat fenomen vi studerar är den konvektion som skapas då en isbit smälter i ljummet vatten.

Vad hoppas du att besökarna ska ta med sig från din workshop?
– Jag hoppas att deltagarna kommer att fascineras av värmekameran som visualiseringsteknik och komma på egna kreativa sätt att använda den, samt lära sig om värmerelaterade fenomen.

Varför vill du vara med på vetenskapsfestivalen?
– I min roll som fysikdidaktisk forskare har jag varit med och utvecklat och provat laborationer med värmekameror för olika åldersnivåer, och ser vetenskapsfestivalen som en bra möjlighet att presentera hur tekniken kan användas i undervisningen i vidare kretsar.

Mer om workshopen Laborationer med värmekameror

 

Från skelettdelar till snabba legobilar

Ett ögonblick… Viktoria Westlund och Charlotte Skjöldebrand, doktorander vid institutionen för teknikvetenskaper, tillämpad materialvetenskap. Deras workshop Från skelettdelar till snabba legobilar finns på SciFest på torsdagen och fredagen:

Vad kommer ni att göra på SciFest?
– Vi har tillsammans en workshop som är uppdelad i tre olika stationer. På den ena stationen hålls en demonstration av en 3D-printer. På den andra stationen får man testa på att gjuta bencement i form av små ben eller tänder. På den sista stationen får man köra legobilar och se hur olika material på hjulen påverkar hastigheten och väggreppet.

Vad lär man sig i er workshop? Kan ni ge några exempel?
– Man lär sig om hur man kan laga svåra benbrott genom att använda sig av bencement och skruvar för att fixera och bygga upp det skadade benet. Hur en 3D printer kan vara användbar för att skriva ut gjutningsformar till bland annat bencement. Man lär sig även vad friktion är och hur man kan sänka den genom att välja rätt material.

Vad hoppas du att besökarna ska ta med sig från er workshop?
– Vi hoppas på att de kommer tycka det är kul på workshopen och att det leder till att de blir mer nyfikna på naturvetenskap.

Varför vill ni vara med på vetenskapsfestivalen?
– För att det är kul att försöka inspirera och få chansen att dela med oss av vårt intresse för materialvetenskap.

Mer om workshopen Från skelettdelar till snabba legobilar

Anneli Björkman